Äntligen framme!
Klockan sju thai tid landade jag i Bangkok. På flygplatsen så skulle jag ha en privat chaufför som skulle stå å vänta på mig... Men var? De hade jag ingen aning om.
Fick gå runt å leta efter mitt namn på en lapp som chaufförer håller upp lite är å var. Tillslut hitta jag honom, en liten smal man med en lapp där det stog Marie-Claire Andersson. Yes va skönt!
Att ta första steget ut i "friska" luften va en underbar känsla. Äntligen värme! Hade mjukisklåder å en halsduk på mig för jag fryser alltid så mycket på flyget.
Skön känsla att få svettas en stund:) eller ja, fram till vi sätter oss i bilen å ACn kommer igång, då åker tröjan å halsduken på igen!!!;)
3h bil färd och sen är jag framme där jag ska bo i två månader!
Hua hin, heter staden. Tanawit heter hotellet.

Känner mig trött men ändå utvilad. Jag sov hela vägen mellan Qatar och Thailand (7timmar) märkte inte ens att vi lyfte för jag hade tydligen somnat så fort jag satt mig.
Kanske inte så smart eftersom de är kväll/natt när jag kom fram.

Mina 9timmar i Qatar gick till att vila åxå;) så jag har sovit en hel del under resan! Hittade ett "tyst rum" med halv liggandes stolar så la mig där å lyssna på lugn musik å läste bok å sov till å från.

Så ja. Jag har sovit en hel del!
Så vi får se hur det går att sova inatt ;)


Allt har gått bra och allt känns bra, hoppas det är bra med er åxå!
Kramar

(Bild på min lilla hörna å sängen jag ska sova i när jag bor här ;P överst!)